söndag, oktober 31, 2010

På turné

 
Jag hatar bilåkning. Självstraffar mig själv och familjen därför med att sikta långt norrut i Gröna faran. Den har hängt med i 11 år nu så den är lika opålitlig som AspLövet själv. Det är mest en fråga om vem (bilen eller AspLövet) som bryter ihop först numera. Under resans gång triggar jag Miniknatarna med att dom får 20:- för varje vit buss dom ser och 1:- för varje röd. Det går bra ända tills vi kommer till Borlänge där det visar sig att dom har vita lokalbussar. Sicket skit. Min ölkassa rinner torr på bara några minuter. Miniknatarna tjuter av lycka i baksätet. Butter och bitter får inte ens åsynen av Leksand mig på gott humör. I Rättvik föreslår jag ett besök till springkällan men jag blir nedröstad. Det är sista gången familjen får åka med. Eller så är det sista gången jag får åka med kanske. Vi får se.

In mot resans mål, Mora, suktar jag över tallhedarna som smeker vägkanten och jag ser mig själv fara fram bredvid bilen. Tur att jag har mina X-talon 240 på mig tänker jag och skriker till Miniknatarna i baksätet. Titta hur snabb jag är!! Men jag får ett påpekande av fru AspLövet att jag ska titta på vägen och inte någon inbillsk utopi. Jag kör tyst in i Mora för att hitta vårt hotell. Eftersom det är lite brådis till resans första anledning, hockeymatchen mellan Mora och Leksand, så får vi kasta oss ut i stan på byn för att hitta någonstans att äta. Allt vi hittar är stängt. Efter en stund dyker i alla fall en restaurang upp. Dom hade inget alkoholtillstånd men den asiatiska dalkullan påpekar att det finns så mycket gott på menyn att det är svårt att välja och vi kommer inte bli missnöjda. Min rödspätta kan vara det sämsta som serverats i Mora sedan Gustav Eriksson Vasa lämnade byn 1520. Jag lyckas skrapa fram lite fiskkött ur ett annars sönderfriterat pansarskal och dom kokta grönsakerna, en kvarleva från 70-talet, är iskalla. Till det. Isvatten. Jag hoppas inte restaurangen var representativ för Mora. För Morabornas skull.

Trött och hungrig beger jag mig till ishallen. Leksand skänker lite tröst till magen genom att vinna på straffar. På läktaren sopar Superstars banna med Drakarna. Heja Leksand! Väl hemma på hotellet unnar jag mig en öl i hotellbaren som jag tar med mig upp på rummet. När jag sätter nyckeln i dörrlåset är ölen tom. Märkligt, Jag får gå ner till baren en gång till och den här gången köper jag två öl för att inte råka ut för samma elände. Sen zappar jag mig igenom alla 5 kanaler på tv´n tillsammans med mina öl. Det bjuds inte på en enda porrkanal. Vart är hotellvärlden på väg. Kanske tur denna gång då Miniknatarna ligger och tjuvkikar på tv´n istället för att sova. Jag somnar lite sjukare än jag vaknade i en annan del av Sverige.

När jag vaknade var det i sällskap av min familj. Och halsont. Hurra! Vi tar en promenad till Vasaloppsmålet och jag får fantomkramper i vaderna. Det känns skönt. Efter att ha sett Väsbys hårdast tränande hockeykille vinna med sitt Mora mot Valbo med 11-1 känner vi att lappsjukan smyger på. Vi tog mörkret i famnen och åkte hem. Jag blundade hela vägen trots att det var jag som körde. Det krävs mycket spänning numera för att man ska känna något pirr i magen. När jag kom hem var jag lite sjukare än när jag vaknade i en annan del av Sverige. Det är rätt långt till Mora har jag insett. Och nästan lika långt hem igen.
 

fredag, oktober 29, 2010

Tristessen bryts kortvarigt

 
Men vad gör putiksefen när det inte är några kunder närvarande? Han tittar på parkeringskalabaliken utanför putiksfönstret. Idag var det till exempel någon som glömde dra åt handbromsen. Efter ett tag rullade bilen ut ur parkeringsfickan och in i en annan bil samtidigt som den stängde ev hela gatan. I flera timmar. Det var ju lite kul. Annars är det ett ganska träligt tidsfördriv.

Bakslag. Slag i baken?

 
Nu kommer bakslagen i blandade skurar. Om man nu kan få bakslag när man redan ligger ner. *det kan man inte men fortsätt låtsas* Efter att Putiksjobbet 24/7/365 åtminstone gett mig helgerna tillbaka och banläggningsjobbet arkiverats ner bland minnesluckor jag fortfarande minns så är jag helt inspirationslös. *sagt av en som tappade inspirationen på andra sidan millenieskiftet* Saknar träningsmotivation. *minns inte glädjen i att bli trött längre* Sjuk är jag också. *inte bara inbillskt* Jag fortsätter leta. *kan vara lögn*
 

torsdag, oktober 28, 2010

Nattorientering i textformat

Minns du vad skorna hette?


Annonsblad från 1986

Och ja. Facit finns hos Putiksefen.

måndag, oktober 25, 2010

AspLövet skaffar en monsterlampa

 
Jag tog steget och införskaffade en ny pannlampa. Smäcker design med läderband och praktisk batteriväska. Den här pärlan har byggts av JEAB. JEAB är förkortning av Janne Elgqvist AB och lampan är tillverkad i fabriken, i Nybro, omkring 1964-1970 (Vad jag kan få fram). Jag betalade 175 kr för den. Det får man inte många ledlampor för.

Enda problemet är att batteriet är slut så den lyser inte.

Litegrann som AspLövet själv alltså.

Ser bra ut på utsidan men helt funktionsoduglig.



lördag, oktober 23, 2010

fredag, oktober 22, 2010

Ärligt! Ärligt! (som Miniknatarna brukar säga)

 
Det är som att min karma drar ner byxorna på mig och ber mig sära på skinkorna så att det kan sprutas kylspray rätt in i min frusna själ. Å ena sidan så kom snön efter Natt-DM vilket är tacksamt. Men vinter 22 oktober. Kom igen nu för fan! Jag funderar allvarligt på att bojkotta den här vintern. Komma tillbaka i april/maj 2011. Vi ses då.
 

torsdag, oktober 21, 2010

Fel av mig

 
I helvete att det är över!

Kontrollerna ska visst plockas in också.

Jag borde ha förträngt det jobbet och inte gått upp idag.
 

Fira med sockerbitar

 
Efter den här helveteshösten med putiksjobb till förbannelse och banläggningsjobb på övertid så firar jag med stil.

Whiskey med sockerbitar

Whiskeymarinerade sockerbitar.

Världen bästa godis blir överjävligt god.

Whiskeyn går ner den också.


Om någon undrar över hundralappen under glaset.

Jag lägger en hundralapp i en skål varje gång jag blir full i skrubben

Jag har blivit en rik fan!
 

onsdag, oktober 20, 2010

Monsterljus tills man spyr





Det är över nu

 
Förutom en bortrövad kontrollställning som gjorde att jag 30 minuter innan första start fick kasta mig ut i skogen för att snickra ihop en ny ställning så tror jag att allt fungerade bra. Det var ingen som vågade sig till sekretariatet för att spy galla över banorna i alla fall. Det hade varit uppfriskande. Hoppas det kommer anonymt på internet istället. Sanningen är att jag inte är helt nöjd med alla banor. Vissa fick jag till medans andra var som omaka strumpor en bakfull måndagsmorgon. Natt-DM 2010 har nog varit det jobbigaste banläggningsprojektet jag haft i karriären. Det ska var fan att lägga banor i sin hemmaskog där man dessutom bott på kartan i mest hela sitt liv. Det är svårt att väga vägvalssträckor när man känner till varenda rotvälta. Man har ingen aning om hur löparna ser på vägvalsproblemen. "Jaha! Kände ni inte till att man till döden ska undvika den där kanten". Ungefär så.

Nu ska jag fira med en whiskey.

Jag firar att det är över.



Segratiden blev 67,53. På 11770 meter nattorientering. Det är bra fan!
 

tisdag, oktober 19, 2010

En värdig mästare kan inte koras på en förkortad distans

 
Vad ska man egentligen tycka om dom svenska väderkanalerna. Vilka man nu än följer. Under hela dagen har dom lovat totalt busväder för Natt-DM på onsdagskvällen. Nollgradigt och snöblandat regn. Lite Älgdrevsväder så där. Långt, hårt och svårt med snöglopp i luften. Men nu. Helt plötsligt klockan 01:09 på tisdagsnatten är det andra lovord. Inget regn överhuvudtaget. Inte en droppe. Kvar finns bara långt, hårt och svårt. Det får funka det också. Om nu inte vädret turligt slår om igen.

Jag bjuder in Stockholms herrseniorer till 11770 meter i kolsvart oktobernatt.

Jag roade med mig att kolla upp vad dom andra distrikten har bjudit på vad gäller Natt-DM. Det var ingen munter läsning. Av dom jag hastigt letade upp (23 distrikt) var det bara Dalarna som var i närheten. 11450 meter hade masarna. Heja Leksand! Inget annat distrikt, av dom jag kollade upp, var över 10km. Snittet på dom 23 distrikten, Sthlm undantaget, blev 8895 meter. Blir man inte gråtfärdig. För deras skull. 2010 orkar alltså inte seniorer springa mer än knappt 9 km nattorientering.

Ser man på den här statistiken blir man nog inte förvånad om 30% bryter på mitt, bara mitt, Natt-DM. För inte finns det väl något som säger att Stockholmarna är hårdare än dom andra orienterarna där ute i landet? Det positiva är att Stockholm har 47 herrseniorer anmälda. Det kan inget annat distrikt matcha. Jag är nog faktist glad om 30% bryter. Då vet jag att rätt löpare vinner. Det kan bara finnas en värdig Nattkung. Så länge AspLövet inte ställer upp förstås. Ja. Alltså. Då är ju fortfarande segraren värdig. Fast det är AspLövet som är segraren. Inte han som plötsligt kommer tvåa. Men han är rätt bra han också. Grattis. Till andraplatsen.
 

lördag, oktober 16, 2010

Lördagsnöje

 
Har tillbringat 5 timmar i skogen byggandes en sjujävla massa kontrollställningar. Efter 2 timmar var det slut på vatten och den enda ynkliga energikakan jag hade med mig ekade bortblåst i magen. Resterande 3 timmar fick jag klara mig på whiskeyångorna från gårdagskvällen. Det gick det också om än vingligt på slutet. Ställningarna blev i all fall bra. Av någon märklig anledning så blev dom grövre och grövre ju fler jag byggde. På slutet var det så att mastodonttallar fick sätta livet till. Sågen behöver slipas. Men rejält blev det.

fredag, oktober 15, 2010

Det kändes rakt...

 
Ungefär så här ser banorna på kommande Natt-DM ut.

Lite på sniskan.

Tyvärr serveras inte samma drycker vid vätskekontrollen som på bilden.

OK Hammaren hade behövts imorgon

 
Imorgon ska AspLövet bygga kontollställningar. Kan låta enkelt. Men. Har man som AspLövet tummen varken mitt i handen eller överhuvudtaget på handen så kan det bli kämpigt. Risken är att dom blir skeva och vingliga. Att dom sitter rätt behöver man inte tvivla på men bärigheten däremot. Just därför dricks det whiskey ikväll för att kompensera detta fenomen. Om allt går väl kommer dom bli raka och stadiga. Låter väl som en logisk utgång va? Det kan iofs gå åt andra hållet också. Var beredda på att ställningarna kan ligga horisontellt efter marken. Lågt alltså. Reflexstavarna får väl också ligga där nere. Tätt intill. Tillsammans med AspLövet. Ge honom en klapp om du träffar på honom innan du springer vidare.
 

Mitt nya namn är Evashe

 
Idag dök det upp ännu ett par mutprovskor. Till Evashe. Det är mitt nya efternamn alltså. Funkar. Rätt storlek var det också. Dom lär sig. Men nu börjar det bli lite mycket skor även om dom här verkar extremt sköna. Jag vill ha pengar framöver. HÖR NI DET?! Skicka pengar för fan! Kingcash är mitt mellannamn har jag bestämt. AspLövet "Kingcash" Evashe. Sug på den. Whiskey går också bra att skicka. Eller utlandsresor. Eller en hink Glukosamin.

torsdag, oktober 14, 2010

10 raka segrar trots en väldigt sen start i lopp 3

 
Idag har jag försökt få igång tävlingsinstinkten i kroppen. Den har legat i dvala sedan sista framträdandet 2004. Var ute på stan under lunchen och körde tävling på övergångsställ. Ni vet den där leken som dom körde i Nöjesmaskinen, eller om det var Nöjesmassakern, på 80-talet. Dom smygfilmade folk som vid grön gubbe skulle korsa ett långt övergångsställ och "sportkommenterade" det hela. Givetvis visste ingen av dom som gick om tävlingen. Fantastiskt roligt. Jag vann 10 raka lopp och kommenterade dom inne i mitt huvud. Nästa vecka ska jag kanske kommentera det hela högt. Då kanske någon rackare ger mig en match. Men det lär inte räcka. Tävlingsinstinkten finns kvar i mig.
 

Samtidigt på en annan kanal händer ingenting

 
Idag är jag uttråkad i Putiken.

Försökte roa mig med att ha dueller mellan lamporna på demohyllan.


Det var kul.

I två minuter.

Nu då?
 

Framtiden

 
Jag börjar så smått planera min H45-karriär. Det kommer bli en sjujävla resa. Vart resan går vet jag inte. Jag hoppas bara att jag kommer fram. Jag hoppas. Vad jag hoppas på har jag inte bestämt mig för. Något bra. Kanske. Vissa säger att den bästa belöningen är den man jobbat ihop. I mitt fall inte så. Jag skulle äntligen vilja casha in lite framgång utan insats. Det är jag värd. Därför rullar jag vidare på ignoranta träningar och några stänkare mellan putikspassen. Det blir bra det här. Jag räcker upp handen och pratar mig själv. Du där! Du där med dom trötta ögonlocken. Har du något att säga? Ja! Ja för fan det har jag! Jag ångrar alla tillfällen när jag var liten och vägrade sova trots att jag var trött som en Jukolaresenär på styrdansgolvet en sen söndagsnatt i juli. Jag hade behövt dom timmarna nu. Jag hade behövt. Dom timmarna. Vaken eller sovande. Same same.
 

tisdag, oktober 12, 2010

Utanför klubblokalen är det mörkt. Och tomt.

 
Efter att ha kastat bort dygnets sista 4 timmar med att reparera ol-material som föregående och föregående och föregående användare missbrukat utan reparera/inventera så borde jag koka av ilska. Men jag är för trött för det. Blir inte ens lite irriterad. Tuggar istället på ett torrt korvbröd som blivit över från helgens 25manna och tänker på ingenting. Ingenting är rätt bra att tänka på. Det är ett underskattat sinnestillstånd.
 

måndag, oktober 11, 2010

Ljusshow för dom mediokra

 
Förmodligen kommer en del löpare ha problem på Natt-DM. Inte för att det är speciellt svårt men det är ju så det är. Alla kan inte vara bra.

För att skänka lite tröst till den här skaran löpare, utan att på något sätt hjälpa dom, kommer jag befinna mig i skogen och ge dom lite uppmuntran på vägen. Mest tänkte jag bjuda på lite ljusshow.

Här nedan ser ni min tolkning av en D-kupa.

söndag, oktober 10, 2010

Miniknat. Fördärv eller Förförelse?

 
Helgens timmar tog slut redan på lördagskvällen så jag hann aldrig ut med Miniknatarna på 25mannakorten. Så kan det gå. Jag hade hört att banan skulle vara något exceptionellt. Jag såg framför mig vildmark, bergsbestigning, kärrlöpning coh kanske en uppstoppad älg. Nu vet jag inte vad det blev men på bilder jag fått på mobilen verkar det handla om andra saker. Om andrahandsuppgifterna stämmer var det bilder på AspLövet vid kontrollerna. Jag vet inte vad jag ska tycka om det. Finns det ingen mer kvalificerad än mig att ha som förgrundsfigur? Eller rörde det sig om avskräckande exempel? Jag vet inte. Jag är både hedrad och oroad. Nästa gång hoppas jag man får en riktig inbjudan så jag vet att man inte får missa såna här evenemang.
 

Från dagens skogstur

 
En kontroll från herrseniorernas bana på kommande Natt-DM. Det är bara smack rakt på som gäller. Eller höger för all del. Eller vänster. Jag avslöjar ingenting. Men rakt på är ju aldrig fel. Eller? Fan jag minns inte längre hur det gick till. En sten är det i alla fall. Ni hörde det från mig. Att det var en sten alltså. Hur fan man springer är tydligen inte mitt område längre.

lördag, oktober 09, 2010

Om Natt-DM vore Skymnings-DM...

 
...skulle det se ut så här ungefär.


Fotat från höjden söder om kontroll 82. Fast det behöver jag väl inte förklara för det ser man ju rätt tydligt.
 

fredag, oktober 08, 2010

Tjejer kan men jag kan mer.

 
Tjejer brukar ju säga att dom kan göra två saker samtidigt. Och det är ju imponerande. Bra för dom och så där. men AspLövet har inte tid att göra två saker samtidigt. Då skulle dygnets timmar ta slut redan till lunch. AspLövet måste konsekvent ligga på tre till fyra simultana aktiviteter om schemat ska gå ihop.

Som ikväll. Jag packar godispåsar, för ett stundande kalas, till ett mindre rykmentti samtidigt som jag med den andra handen klipper ringar i OCAD till Natt-DM och på det dricker whiskey. Inte med någon magisk tredje hand som man kanske kan tro utan med ett hederligt sugrör. Ett rosa. Så opassande. Lite tjejigt så där. Men det är ju bara tre saker? Ja men desssutom pratar jag med mig själv och försöker bena upp vilken placering jag hade kunnat komma på, om benen var i gammal god form, ifall jag sprang 25manna. Helt själv. Alla 10 sträckor. Inte 25 alltså för någon chans måste jag ju få men eftersom jag är schizofren så blir det nog uppemot 25 sträckor i slutändan ändå. 51,1 km hade banorna blivit. Rätt bra hade jag nog kommit. Jag nöjer mig med det.
 

onsdag, oktober 06, 2010

Nytt år men samma visa

 
Jamen 1986 då? Då då? Då var det väl mer orientering?

Jättemycket mer.

Om man med jättemycket menar kanske. Lite. Litegrann.

Jag var så less efter 1985 att jag bad om en sen sträcka. Ge mig en sen sträcka där det åtminstone finns en mikroskopisk chans att jag ensam kan få ta livet av mig i skogen. Om jag så bara får ett par meter på mig. Så sa jag till UK.

Jag fick aldrig chansen. Trots att jag tristessbommade 19:e. Nog fan var det ett koppel löpare med på den svängen också. Jag duschade med gråten i halsen.

Jaha... Nu går det bra alltså.

 
25manna i en av världens bästa terränglådor. Ekskogen-Löt. Så nu passar det minsann. Alla år jag var med så skulle det prompt bjudas på närområden med tätare inslag av stigstim. Kompassen kvar i ryggsäcken och kartan i bakfickan (eller framfickan om man hade en sån byxa). Men nu. Drömterräng. Jag hytter med näven. *hytter med näven*

1985, för ganska exakt 25 år sedan, var det mer springa än det möjligen går att få till. Först en jävla bit till startpunkten och sen lika långt till innan man fick sätta fötterna i något som i nödfall kan kallas skog. Ungefär som en förlängd parkorientering. Med gemensam start. Det kunde vara illa redan på den tiden. Det enda som var bra på då var att man startade med 3 löpare och efter startskottet skulle man slita upp lagkuvertet i farten och dela upp kartorna mellan lagets löpare. Det var kul. Sen inte så kul.


25mannadikten arkiveras under fliken: Rimmen vi söp bort.
 

Nya skor igen. Och igen.

 
Jag har blivit en shoeaholic. Förutom lite mutskor så har jag bara sista veckan införskaffat 2 nya par trailskor till mig själv. Montrail Mountain Masochist & Inov8 Roclite 288. Jag bara måste ha nytt. Vilket rimmar lite illa med det faktum att jag aldrig tränat så lite i hela mitt liv som just nu. Spädbarnsåldern inräknad.

Dom är snygga på skohyllan i alla fall.

Dessutom luktar dom gott längre med tanke på att jag inte använder dom.
 

måndag, oktober 04, 2010

Äpplet har inte fallit från trädet alls

 
Den ena Miniknataren ska ha kalas och fick välja tema själv. Det blev ett Zombiekalas.

AspLövet är stolt.
 

söndag, oktober 03, 2010

Skitterräng blir kanonterräng över en natt

 
Idag var jag 2,5 timme ute i skogen. Satte upp märklappar till Natt-DM. Jag har ofta som jämt beklagat mig över tävlingsterrängen där gallringar och annat otyg ställt till det med skönheten. Fast idag hade jag en helt annan upplevelse. Det var kanonterräng mest hela tiden. Märkligt. Verkar konstigt att skogen har ha förändrat sig helt plötsligt. Eller så kanske jag bara var på gott humör.

På gott humör?

Det måste ligga någonting annat bakom det hela.
 

lördag, oktober 02, 2010

Putikskurs

 
Är alla andra också fulla? Jag är. Vet ju inte hur jag ska bete mig nu när jag äntligen är ledig. Annars då? Själv var jag på bio med Miniknatarna idag. Dumma Mej. Filmen alltså. Även om det passar in på AspLövet också. På vägen hem från biografen gjorde jag ett studiebesök på Hötorget. Man kan säga vad man vill om buskförsäljande orienteringsbutiker men ingen kan matcha Hötorgskillarna. Jag hade hela diskbänken full av kantareller efter att AspLövet Sr hade lämnat av en normal skörd men ändå. Ändå lurade Hötorgsprånglarna på mig ett kilo kantareller. Vilka killar.

- "Halfa priset! 100 krona för ett silo. plus lite extra. Sen en näve till para för dej min vän"

Jag köpte fan.

Så ska jag börja jobba i Putiken.

Halfa priset! 1 sko för priset av två. plus en sko extra. Sen ett glatt leende para för dej min vän. Jag tar kort fan!