lördag, juni 25, 2011

Norge är förlåtet

 
Se där. Arrangörerna verkar ha kommit på sig själva och ordnat till en lite mer blandad lottning i H21-klassen på Midnattsgaloppen. Bra där. Förmodligen satt någon ur arrangörsstaben och tittade på det fina startfältet som herrseniorerna har och insåg plötsligt att först ut var en medioker klump som mest påminde om ett klubbmästerskap för Gubbvader. Nu har dom spridit ut oss lite grann i startfältet så att vi inte syns och fläckar ner statusen på tävlingen på samma sätt.

Nu är i alla fall jag glad igen. Norge är förlåtet. Nu är det bara att packa ner superunderstället och toppluvan för det ska pissa ner hela veckan. Men det är ju så man vill ha det. Ett Fjellvete i solsken hade inte varit utmanande.

Hur var det med ölpriserna i Norge förresten. Ligger det på 29 spänn för en stor stark som sunkhaken i Stockholm har?
 

fredag, juni 24, 2011

Inte Midsommar utan Lidsommar

 
Hypokondrin lever rövare i AspLövets kropp. Är tvärsnorig och hostar upp något tjockt, grönt och obehagligt. Samtidigt upplever jag fantomsmärtor i ena knät. Allt detta bara för att jag skall promenera i Norge nästa vecka. Vilken jävla tur att jag inte hade planerat att springa. Då hade jag förmodligen legat i respirator nu. Testar en rävig voltaren-Ipren-öl-coctail. Eller två.
 

onsdag, juni 22, 2011

Omvänd psykologi

 
I ren protest kommer jag skippa attackpromenaden och utföra en torrpromenad. Min målsättning blir att komma sist i mål. Lagom till den gryning som aldrig kommer. Där har dom för att det inte finns någon maxtid.
 

Han som var så glad. En stund.

 
Nu blev jag på jävligt dåligt humör. Sjuk är jag också. Whiskeyn igår hjälpte inte. Den här gången heller. Bara för att så tar jag mer whiskey ikväll. Det är Norges fel. *hytter med näven*

På min gravsten ska det så.

Det kan ha varit Norges fel.
 

Stor Norsk besvikelse....

 
Allvarligt!!

Kolla in startlistan på Midnattsgaloppens långdistans (29/6) där jag och mina klubbkamrater springer H21 trots aktningsvärd gubbålder på oss alla. Det finns ju inte en slumpchans i helvete att vi alla skulle få starta efter varandra i den klungklumpen vi nu ligger. Och vi anmälde oss redan tidigt som fan så någon efteranmälan är det inte att tala om. Är det här en "Norsk lottning"? Är det så här det går till på andra sidan gränsen? Personligen tycker jag sånt här är mycket allvarligare än någon halvmiss i gafflingarna som Jukola bjöd på. Även om vi nu inte springer H21 alla dagar måste det väl gå att lotta in enstaka löpare på ett vettigt sätt. 3:e dagen går vi förresten också ut i klump före alla andra för då springer vi H35 allihop. Jag gissar att man varken använt tävlingssystem eller excelmallar i detta fall utan någon Norsk penna och pappersvariant. Den suger. Jag känner mig som en nyklubbad sälunge. Jag vill för fan inte gå ut tillsammans med alla min klubbkamrater. Tror ni inte att jag fått nog av dom hemma i klubbstugan?

Jag vill starta sist!

HÖR NI DET NORGE!!!

Skandal....
 

tisdag, juni 21, 2011

En gång kom även jag nästan till fel gaffel

 
Jag förundras över att så många elitlag verkar ha taktiken att besöka så många olika gafflingskontroller som möjligt på sina sträckor. Är det något nytt för 2000-talet? Eller är det bara för att vi kan se det på GPS-trackingen numera? Kanske var eliten ännu uslare förr i tiden. Vad vet jag. Jag är i alla fall glad att det ibland bjuds på banor där det kan bommas. Och då menar jag bommar och inte fel sida om bostadshus.

Träningsivern har kommit av sig

 
Det går sakta, sakta, sakta utför med AspLövet. I och för sig. Det gör ju livet normalt men nu ligger det en touch av degenerering i bröstet på AspLövet. Inte oväntat med tanke på att jag ska åka till Tromsö och njuta av livet om en knapp vecka. Kroppen ger sig själv en taskspark. Välriktad eftersom det är en liten måltavla. Har en virusloppa som dom senaste dagarna spridit sig i hals och bröst. *Kraa Kraa*. Just det här har jag varit med om förr. Det är ett segdraget helvete som brukar hålla i sig några veckor. Det är inte meningen att man ska njuta för mycket av livet. Jag ska göra ett försök att döda baciller, virus och obekanta amöbor som härjar i kroppen med lite whiskey i kväll. Det har aldig fungerat förut men man får aldrig sluta hoppas. Aldrig. Då är risken stor att man blir nykterist. Gud Caol Isla förbjude.
 

måndag, juni 20, 2011

Olika gaffling för olika lag

 
Om det nu stämmer att dom gafflade banorna på Jukola inte var korrekta och att vissa klubbar inte sprang samma banor som alla andra i slutändan så tycker jag att det är bra. Jag är för segregering inom orienteringen. Det kan läggas upp på olika sätt. En idé är att man köper sig en bättre gaffling. En annan metod kunde vara att klubbar som blåser tillräckligt hög promillehalt efter båtresan på ditvägen får kort gaffling och rabatt i öltältet som extra bonus. Klubbar som arrangerat en sprinttävling under dom senaste 5 åren får givetvis alltid lång gaffel. Detsamma gäller klubbar som har fler utländska löpare än inhemska i sitt lag. Den regeln kan tyckas vara främlingsfientlig men jag ser det mer som en sorts glesbygdsromantik. Lång gaffling ska i alla fall kombinationslag och dom senaste 10 årens vinnare ha. Kort gaffling bör alltid ges till klubbar där medelåldern överstiger H45. Man skulle kunna tänka sig att damlag som ställer upp får kort gaffling. Ställer upp i herrkavlen tänker ni då kanske? Ja det också svarar jag. Alla Finska lag bör få lång gaffling för dom har hemmaterräng. Utländska klubbar som rest genom/över minst 2 länder får också lång gaffling för man vill inte resa långt och springa kort. Det vet alla. Kort gaffling till lag där minst en löpare tävlar i gummistövlar. Kort gaffling till lag där alla har helskägg. Kort gaffling till lag som bara innehåller bröder. Och sist. Alltid lång gaffling till AspLövet. Jag åker inte dit för att mjäka. Jag vill ha det långt, hårt och svårt. Tack för mig.
 

lördag, juni 18, 2011

Jukola på tv är inte samma sak

 
Okej. Jag erkänner. Jag skulle byta bort delar av min familj och en större bit av min tv-spelssamling för att få springa Jukola. Även om det är gränsfall i år då jag hade haft terrängkännedom. Var där 1992 och sprang. Jag sprang hårt och relativt rätt. Ett ganska bra sätt att tävla på.



torsdag, juni 16, 2011

Jag hann hem före regnet


Ett fjell - Två fjella [Svorsk språkkurs]

 
Efter att ha dammat av 13 cykelpass på dom senaste 3 veckorna börjar jag misstänka att detta inte var rätt förberedelse för att attackpromenera i Norge. Jag har byggt på den gamla avdankade grundkonditionen litegrann och låren börjar bli starka men sen. Steget är stabbigt och stelt. Jag kommer få ett helvete upp på fjellet. Ett fjellvete. Jag är på riktigt lite orolig.
 

Diamanter är förlegat

 
Idag hade Putiken en kund som köpte en present till sin fru. Dom firade sin bröllopsdag. 10 år. Vackert. Han köpte en Camelbak Quick Grip till henne. En handhållen vattenflaska alltså. Det är kärlek det. Det låter som en tjej man ska hålla hårt i. Om nu inte presentvalet faller platt. Då vill man inte vara i hans skor. Fast han köpte å andra sidan ett par nya snabba skor till sig själv samtidigt så han kanske hinner undan.
 

Om man bara skulle stanna upp och lägga sig ner

 
Inte för att jag klagar på mitt liv (mer än nödvändigt) men varje gång jag cyklat in till Putiken dom senaste veckorna har jag passerat den här sköna typen. Utan undantag har han legat på samma ställe med luggen hårt kammad framåt och idisslat i lagom ansträngande takt. Inte äns när jag idag stannade till och tog ett kort rörde han sig eller slutade tugga. Jag är lite avundsjuk. Hans ekorrhjul rör sig inte alls.

onsdag, juni 15, 2011

Den funkar

 

Ähvafan! Lägg av nu Lövet. Det räcker nu. Lägg pengarna på något roligare.
 

tisdag, juni 14, 2011

Skolfylla

 
Idag var det firandets dag. Miniknatarna hade skolavslutning. Bra där. Miniknatarna fick blodpudding och obegränsat med speltid som belöning. Jag och fru AspLövet unnade oss champagne. Ukökat med whiskey för herr AspLövet. Det var vi värda. Miniknatarna ska aldrig tro att dom är något. Förutom ett genetiskt fragment av AspLövet. Aldrig lika fulländad men ändå i världsklass. Dom små liven.
 

söndag, juni 12, 2011

Värmeslag

 
Vad hände egentligen med micro-orienteringen som skulle frälsa sporten. Var vi inte alla överrens om att det var ett fantastiskt nytänk? Jag vill minnas att jag var för den idén. Minns det klart och tydligt. Synd att det aldrig blev något av det där.
 

lördag, juni 11, 2011

Det är bara...

 
En gång i tidernas begynnelse jobbade jag på ett företag som hette Norsk Data. En Norsk framgångssaga inom datorbranschen som fick ett abrupt slut i början av 90-talet. Jag var där den dagen det smällde. Blev inkallad till chefen och fick reda på att jag kunde packa ner min pennkopp och hålslagare i väskan och gå hem. För gott. Klassiskt. I alla fall. Jag hade en fantastisk kollega där som hade ett lika fantastiskt livsmotto. Vad det än handlade om, även den dagen vi fick sparken, sa han:

"Det är bara garva och kröka!"

Han var en mycket vis man. Jag kom att tänka på honom häromdagen. Inte för att jag har så mycket att garva åt men jag tränar ju faktist hjälpligt nuförtiden och när jag cyklade hem från Putiken igår fick jag orden, "Det är bara träna och kröka!" i skallen. Det är ju inte fel att ha det så heller. Och vem vet. Snart kanske jag unnar mig själv ett garv också.
 

Korv med bröd. Som Gainomax ungefär.

 
Nu börjar det närma sig helg så då byter jag ut gubbmaten mot något enklare. Korv med bröd. Men bara en. Man vill ju inte förlusta sönder sig. Men det började mycket tidigare. Cyklade in till Putiken imorse på sedvanliga 100 minuter. När det var dags att cykla hem fick jag plötsligt en tid som måste träffas. Fick spätta på av bara fan och satte rekord med 10 minuter. Jag fick trycka så mycket att jag inte ens hade tid att titta på lättklädda damer som flankerade min periferi. Illa. Men det är det jag alltid sagt. Man kan cykla/springa mycket fortare än man gör bara man tror på det. Efter hemkomst blev det i alla fall en korv med bröd till middag. Men bara en. Det fanns ju viktigare saker att ta till. Smuttar nu på en 12-årig Caol Isla för första gången på en månad. Rökig, rivig och renande. Hade nästan glömt bort hur gott det är. Men bara nästan.
 

onsdag, juni 08, 2011

Vardag.

 
Vardag. MTB´n in till Putiken [103 minuter]. Sålde en massa kartställ till STAR-deltagare. Tog MTB´n hem till Fläskberget [92 minuter]. Firade med en skiva kavring som toppades med gubbröra och till det en iskall starköl. Gubbmiddag. Vardag.
 

tisdag, juni 07, 2011

Huga!

 
Den här avkroken börjar påminna om en söndagsrepris av Antikrundan. Oroväckande. Jag skyller på whiskeytorka. Har gått torr på whiskey i snart en månad nu. Anledning oklar. H45-demens gissningsvis. Imorgon är det jag som köper en flaska Caol Isla.
 

Saker man slickar på

 
Dom här frimärkena ska jag använda när jag skickar beundrarbrev. Till mig själv. Jag kräver lite stil på kurtiserandet när det är jag själv som är måltavlan. Önskvärt hade dock varit att dom gjorts 1966 men VM gick ju i Finland det året så det är lite omöjligt. Det var ju förövrigt en jävla tur att Sverige tog guld både på herr och damsidan nu när dom fick frimärken. Eller så kanske det är som med Foppamärket att det kom först senare. I alla fall. I det första beundrarbrevet läser jag att min orienteringsförmåga får världseliten att framstå som en skock Special Olympiker. Fast det tycker jag är lite att ta i. Åge Hadler var väl rätt OK ändå?


Hundraåringen som hittade hem

 
AspLövets senaste fynd kan komma väl till pass i Tromsö.

lördag, juni 04, 2011

ContadorLövet

 
Om alkohol hade varit dopingklassat kunde man utan huvudbry utse AspLövet till dagens Contador. Jävlar vad jag var pigg i benen. Något som på förhand inte alls var förväntat. Dagens 44km på mountainbiken blev den 7:e rundan på dom senaste 10 dagarna och jag har varit både sliten och mera sliten sedan torsdagens runda. Dessutom hade jag idag sällskap av två lite bättre killar som både är atletiska och snygga. En livsfarlig kombination. Min initiala känsla var alltså att det skulle bli en helvetsdag för mig. Det blev det i och för sig också. Helvets kul. Det spelade ingen roll om det var uppför, utför, på platten eller grisiga skogsstigar. Jag kunde trycka på hur mycket jag ville. En inte helt oskön känsla. Det var egenligen bara sista kilometern från Hemsöp upp till Fläskberget som jag kände lite trötthet i benen. Men den biten är å andra sidan som en sugande hängmyr från valfri Norrländsk fjällsida.

Nu är vi värda en öl.

Jag och Contador.
 

fredag, juni 03, 2011

Vilodag

 
Sällan har väl ett fredagspys varit mer berättigat. AspLövet har en vilodag. Dag mellan två träningsdagar. Inte vilodagen så mycket som två träningsdagar så tätt inpå varandra. Detta fenomen händer ungefär lika ofta som Halleys komet dyker upp. Jag gottar mig och hoppas inte på världens undergång.


torsdag, juni 02, 2011

Fem mil är mer än fyra

 
Idag knäppte jag 50 km på MTB´n. 50,1 för att vara exakt. När jag började närma mig Fläskberget var jag på 49 km så det fick bli några extra varv runt kvarteret för att komma över 50. Sån är jag. Dessutom hade jag sällskap för första gången detta år. Tompa var både cykel och diskussionssällskap. Lite skönt att ha någon att prata med och att inte bara behöva snacka ner sig själv.
 

onsdag, juni 01, 2011

Minnesbild från en cykeltur

 
Näst efter gubbvader är träd det mest skrämmande jag vet.