söndag, oktober 30, 2011

Kapten Haddock

 
Var med Miniknatarna och tittade på nya filmen med Tintin. Den var ju fantastisk och så där men den gode Haddocks varma vurmande för whiskey föll lite väl nära AspLövets eget traktande. Kändes så där att sitta bland barnfamiljer och känna samhörighet med filmens färgstarka alkoholist. Jag sjönk långt ner i biostolen.
 

lördag, oktober 29, 2011

Stoppa skuggningen. Ingen skuggning. Stoppa den nu.

 
Jag kräver ett totalförbud av skuggning i alla klasser inom orienteringssporten. Omgående. Det spelar ingen roll om det är blöjbarn eller sinnessvagt vuxna som skall ut i skogen. Låt dom klara sig själv. Hittar dom inte hem så vadå? Det är väl inte hela världen.

Bra! skriker alla. Hårdare tag från början. Sluta hålla handen. Låt dom veka falla ifrån för det kommer dom ändå göra förr eller senare. Det är väl ändå en TÄVLINGSVERKSAMHET vi håller på med.

Ja... Jo... Det tycker väl i och för sig jag också men den viktigaste anledningen till att skuggning skall förbjudas är mycket allvarligare än så. Det finns konkreta bevis på att gubbvader trivs på lättlöpta stigar framförda bakom snabba små ben som letar stigförgreningar. Och med trivs menar jag går sönder. Hände en jag känner mycket väl idag. Min enda vän faktist. Jag själv. Sann historia.
 

torsdag, oktober 27, 2011

STOPPA PRESSARNA IGEN!

 
Jag missade tre bokstäver som låg i botten på paketet.

Det är ett Ö, ett S och ett L.

Vart fan passar dom in i texten?

Jag är usel på rebusar
 

STOPPA PRESSARNA! (eller vad fan man nu gör)

 
Det kom ett paket till AspLövet idag. I paketet låg det en landslagströja samt en massa bostäver och siffor som löd.

TALANG 2012

Jag är mållös.

Finns det ingen mer kvalificerad än mig?

Till Kula

 

Det här ska bli ett stående inslag från mig. Hela vintern.
 

Startklocka i vardagen

 
När den AspLövska tvättmaskinen, som för övrigt snurrar oftare än det finns dagar i veckan, är färdigkörd så piper den. Högt. Fyra korta och ett långt pip. Smärtsamt är bara riktnumret. Jag brukar strunta i att stänga av den för pipet återkommer en gång i minuten. Självplågeri. Mitt liv handlar inte längre om målfokuserade tävlingsstarter utan om att självplågat lyssna på en tvättmaskin från helvetet.

Pip - Pip - Pip - Pip - Piiiip.

Någonstans där framme ligger startpunkten. Jag kommer aldrig dit.
 

måndag, oktober 24, 2011

Hårdsatsningen tillfälligt avbruten

 
Helgens träningspass blev inställt. Vilken ynkrygg man är. Till mitt försvar skall sägas att jag har varit risig. Mer än vanligt. Inget ovanligt. Dessutom börjar jag hitta lite väl bra på det Astrid Lindgrenska hospitalet. Den större Miniknataren fortsätter att bryta armarna så det ryker om det. Vet inte hur det kommer sig att han fått B-gener i sig. *lever i självförnekelse* Själv har jag ju aldrig haft problem med benbrott. Det är snarare allt som sitter utanpå skelettet som är av sekunda kvalitet. Men längst där inne är man ett A-barn. Sann historia.
 

fredag, oktober 21, 2011

Jag hör ibland hur han tassar förbi [spooky]


Till Kula

 
Det krävs inte många träd för att göra dom där sprintälskarna våta i byxorna.

torsdag, oktober 20, 2011

Salta pinnar

 
Varje gång jag går ut för att träna numera så känns det som att benen kan liknas med en grabbnäve salta pinnar. När man plockar upp dom så blir det kvar lite smulor i botten på burken. Just så är det med mina ben när jag drar på mig träningsbyxorna. Jag ligger på gränsen till att smulas sönder och som ett torrt benmoln blåsa bort i höstvinden. Lufsade ikväll på ett öde elljusspår. Öde som ensam i hela världen. La in ett högst spontant Coopers test under rundan. Det var inte många lampor jag hann passera innan dom 12 minuterna tagit slut. Det kan bara bli bättre framöver. Om jag nu inte är en salt pinne förstås. Då överlevar jag inte oktober. Jag som inte ens tycker om salta pinnar. Det skulle vara om jag dippade dom i whiskey förstås. Tål att testas någon gång.
 

Inspiration

 
Jag fick mycket inspiration igår. Förutom att se Schyffert & Lindströms show "Ljust och Fräscht" såg jag om alla avsnitt som gått av "Karatefylla". I grunden handlar bägge om att inget gott kan komma ur dessa fenomen men jag tänker tvärtom. Det här är min båt. Jag ska blåsa ut hela Fläskbergsskrubben och sen köra en livslång karatefylla ända in i betongsoffan (som är den enda möbeln jag kommer ha). Eller så nöjer jag mig med att börja träna. Bägge varianterna låter lika jobbiga när jag tänker efter.
 

tisdag, oktober 18, 2011

Målsättning

 
Hallå! Vart tog tävlingssäsongen vägen? Jag hade ju just kommit igång här. Skit också. Måste jag träna i evigheters vinterhelvete nu eller kan jag dra mig tillbaka tills nästa värmeperiod återvänder? Jag behöver ett eller flera mål 2012 om jag ska orka försöka få igång den här trasig kroppen. Em-terrängen kan man säga mycket om men någon Gubbvadsterräng är det inte. Jag passar nog bäst i en svårsprungen slakmota och till det översvår orientering serverat. Vart finns dom? Jag måste börja leta.
 

söndag, oktober 16, 2011

En annorlunda helg

 
Jag vet inte vad som är mest chockerande.

Att jag inte druckit en ynka droppe alkohol på hela helgen eller att jag de facto har sprungit två dagar i rad.

Utopin hade ju varit att jag klarat av bägge sakerna.

Man börjar bli en gammal.
 

fredag, oktober 14, 2011

En sista jävla nattbild. (för nu)

 
Ni kan se att jag först sprang hårt satan. Sen trampade jag i luften. För att slutligen släppa på allt vad gubbvaderna tål. Nu tänker ni. Vad fan snackar han om? Precis. Det är nämligen jag på bilden. *kollektiv förvåning* Vem hade kunnat tro att jag blivit så jäkla tjock. Då ska ni veta att det är min bästa sida som syns på bilden.
 

Fredagskoma


Mina tankar numera fokuserar på hur jag skall få stopp på ekorrhjulet. Eller för all del kliva av det här snurrande helvetet. Bryta mönster. Hitta glädje. Ta vara på sig själv. Jag är på god väg i teorin. Det svåra är att slå sig själv i sak. Annars då? Dricker champagne ikväll. Får ekorrhjulet att gå lååååångsammare. Skööönt. Men imorgon. Full fart igen. Level 11. Börjar med några knarrande knäböjningar. Sen födelsedagsfirande och ovanpå det. *trummande på kastrullock* Träning. Sann historia. Kanske.

torsdag, oktober 13, 2011

Njugg

 
Om du kommer in i Putiken för att handla lite småkrafs för 300 kr och på det med gnällig röst börjar tigga om att du vill ha rabatt, vilket jag i ren förundran ger, kom då inte tillbaka 3 minuter senare och be om ännu en liten sak och fråga om Putiken inte kan bjuda på den.

*Putiksefen har gett sitt första onda öga till en kund sedan den här resan började*

Sann historia.
 

tisdag, oktober 11, 2011

Men nån jävel har väl ändå gjort fel?

 
I den hetska debatten, i svallvågorna från 25manna, där stämplingssystemets och arrangörernas totala inkompetens diskuteras kan jag tycka att vi borde vända på det hela. Jag vill se ynkliga HD12:or med darr på underläppen erkänna att dom stämplat fel på riktigt. För att inte säga livströtta H45:or. Dom kan gott sätta på sig dumstruten frivilligt och våga stå upp för sina egna tillkortakommanden. Sen upprättar vi en lista på nätet där vi delar in alla som falerat i 3 kategorier.

Kategori 1: Dom som erkänner sig skyldiga. Ärliga idioter.
Kategori 2: Dom som skyller på systemet. Konspirationsidioter.
Kategori 3: Dom som inte har en aning om vad dom håller på med i skogen. Den stora massan idioter.

Det löser inte problemet men hur kul skulle det perfekta arrangemanget egentligen vara?

Själv vet jag mycket väl vad jag gör i skogen men hemma framför datorn verkar däremot åldersdemensen ligga på lur. Jag har fortfarande efter 3 dagar inte lyckats få fram min egen tid från siffrorna som presenterats. Då har jag ändå vänt och vridit på varje siffra till förbannelse. Eller så kanske jag inte har alla knappar på miniräknaren när det kommer till kritan. Så kan det vara.
 

måndag, oktober 10, 2011

25manna 2011.

 
Det var inte mycket orientering att prata om och bitvis kändes det som att det var lika mycket folk som sprang åt motsatt håll i dom djupa spåren som visade vägen. Men det var fin terräng, solen sken, rätt lag vann och kön til markan var längre än man orkade försöka. 25manna var precis som jag minns med andra ord. Dessutom kollade jag kodsiffrorna och väntade både på pip och blink. Man läser ju PM liksom.

lördag, oktober 08, 2011

25mannaupplevelsen

 
Resultatet av att få en gubbsträcka på 4,6 km i racerterräng men eoner av träningstorka i benen.

Kramp i bägge baklåren sista kilometern.

Det var hur skönt som helst.
 

fredag, oktober 07, 2011

25manna 1992

 
För snart 20 år sen harvade jag runt en 6,5 km sträcka på 36,40. Jag hyser inga som helst illusioner om att kunna matcha den tiden imorgon på min sträcka som är ynkliga 4,6 km.

Det torde betyda att om nu inte allt var bättre förr så var i alla fall några saker det.

Eller jag som i detta fall.


Resignerad deltagare på 25manna

 
Jag har varit med om en rad usla år i mitt orienteringsliv men inget så märkligt uselt som detta. Jag har inte tränat så lite som jag gjort i år sedan 2003, tillika någonsin, men samtidigt har jag inte tävlat deltagit på tävlingsarrangemang så mycket som i år sedan 2003. Märkligt. 8 år av misär kulminerar alltså 2011 med total träningstorka uppblandat med sporadiska magplask i tävlingsskogarna. Jag känner en blandning av resignation och repulsion över min egen dödlighet just nu. Och som ett tunnt lager salt över min redan livströtta kropp ska jag springa lufsa en sträcka på 25manna imorgon.

Om ni skulle råka på mig imorgon stå bara helt tyst och stilla tills jag vacklat vidare.

Jag är på bristningsgränsen.
 

onsdag, oktober 05, 2011

Adidas Cross

 
Under sensommaren fick jag en fin present. Ett par begagnade men ack så vackra Adidas Cross. Donatorn, PJ från Järfälla OK, påpekade att skorna tjänat honom i den småländska myllan under tidigt 1980-tal. Det intressant i den här historien är att det dyker upp ännu en bidragsgivare från Järfälla. Kan det vara Hoarders OK vi har att göra med här? I alla fall. Man tackar och bockar. Finns att beskåda i en Putik belägen centralt men avsides.

Bortglömda bilder

 
Den här bilden skall jag enligt kameran/datorn ha tagit/fixat en sen kväll i somras. Inget jag minns alls. Hade kunnat vara oroväckande om man varit lagd åt det hållet. Jag vet inte alls vad jag ville säga med den bilden. Klackarna i taket?

tisdag, oktober 04, 2011

Pannband

 
 
Vilka byxor ni har skiter jag i och om kompassen nu hänger runt halsen eller inte får ni själv bestämma men pannbandet, PANNBANDET FÖR I HELVETE!, glöm inte bort den lilla detaljen. Orienterarens signum. Det var väl bara det jag satt och funderade på. Själv kör jag inte med pannband men så är jag ju inte längre en riktig orienterare.

Springer Oskar med pannband och kompassen runt halsen förresten?
 

Tävling för ingen som bryr sig

 
För dom som orkar leta sig till Putikens Facebooksida så pågår det en liten tävling där just nu. Jag har hittat på den själv. Tävlingen alltså. Den handlar inte helt oväntat om "Skogsporr". Man kan vinna en riktig chillarmössa från Noname. Med den på huvudet släpper man lätt tankar på gubbvader och andra vardagsbekymmer. Okej, inte lätt kanske men lite grann. Men den här mössan och en flaska whiskey. Då jävlar släpper allt. Vill man inte chilla kan den även funka som accessoar till bandyportföljen för er som är roade av den kylslagna sporten. Eller i pulkabacken med Miniknatare. Eller så ger man bort den till någon som har ett stort huvud. Nåja. Fråga inte mig. Jag har aldrig haft några vettiga ideér.
 

söndag, oktober 02, 2011

lördag, oktober 01, 2011

Välkommen till dekadens

 
Fru AspLövet är borta på jobbmässa hela helgen.
Jag äter rester från fredagsmyset till middag.
Miniknatarna sover.
Jag har sendragstendenser i benen efter dagens Älgdrev.
En nyöppnad 10-årig Talisker står framför mig.
Jag sitter naken framför datorn.

Det här kan alltså sluta hur som helst ikväll.
 

Hittat i Älgdrevsskogen

 

[Från Wikipedia]

Kolryss: Kolryss var en hög korg, som gjordes av flätade spjälor av ene. Den största varianten rymde cirka 40 hektoliter. ”Ryssen” placerades på en kolsläde (flak på två kälkar efter varann länkade med en kätting) och lastades med träkol som hämtades från milorna, så fort vinterföret tillät, för att fraktas till hyttor och järnbruk, eller till järnvägsstationen för vidare transport. Kolen lastades, ”fatades” i ryssen från den släckta milan. ”Fatet”, som var flätat av ene liksom ryssen, fylldes på från milan med en kratta (harkan).

Ryssens storlek anpassades efter hästens styrka. Om hästen var riktigt stor och stark kunde till och med en extra, mindre ryss hakas på släp. Hästföraren satt längst fram på ryssen och stödde fötterna mot frammedarna.

Materialet i kolryssen förklaras av att den skulle vara såväl stark som lätt. Den var fastsatt på släden på så sätt att den gick att tippa för hand, när transporten nått fram.

 

Bilder från Älgdrevsskogen

 





 

Fel på förberedelserna?

 
På Älgdrevet så väggade jag efter ca 7 km. Det blev mer gubbfylla än gubblufs den sista biten. Konstigt att jag råkade ut för detta. Jag som bara lufsade och dessutom hade vilat i två månader inför denna tävling. Jag måste helt klart titta på ett annat säsongsupplägg inför nästa års Älgdrev. Kanske måste jag vila ännu mer. Och dricka mer whiskey. Och jobba mer. Mer av allt som inte bryter ner kroppen.
 

Negativt om Älgdrevet

 
Några petitesser.

Vädret:
+20 grader och solsken. Så långt man kan komma från Älgdrevsväder. Besvikelse.

Terränglådan:
Fantastisk terräng men det stora sjoket med tallmo som skar rätt genom kartan och det lite mindre intressanta västra området gjorde att det inte kändes som klassisk Älgdrevsskog. Ytterst lite besviken dock.

Karta/Bana:
Gubbbklagan. 1:15000. Helvete. Hade jag inte haft mina läsglasögon hade jag inte hittat runt. Framförallt partiet K3-K10 var jäkligt svårläst. Långsträckan till K13 var transport. Svaret på denna beklagan blir från mitt eget håll. Spring rätt klass gubbjävel.

Bortsett från ovan var allt helt jävla perfekt. Kudos till alla arrangörer & initiativtagare!
 

Älgdrevet 2011