fredag, mars 30, 2012

Lite mer för samma peng

 
Tydligen är H21-banan på kvällens Grymnatta 14 km. Något som inte direkt framkom i inbjudan. En glad överraskning alltså. Jag är i alla fall avundsjuk på dom som får springa. Det borde vara mera sånt i livet. Lite mer av allt. Ungefär som att gå ut för att ta en öl och sen vakna upp på pendeltågets slutstation och inse att det var sista tåget. Långpromenad på fyllan är få förunnat. Det är dom nätterna man minns. Eller inte minns så bra i just detta fall. Men ändå. Heja banläggaren.
 

Jag är nog rätt usel ändå

 
Ikväll arrangeras Grymnatta bara ett par tjejkast från Fläskberget. Fast jag har ingenting med årets tävling att göra. Ingenting. Jag är en usel klubbmedlem. Usel. Inget nytt under den AspLövska solen alltså. Vilken sol förresten? Nåja. Jag ska i alla fall förbi Grymnatta på ett blixtbesök. Har en riktig hardcore-leverans att göra. Tre par randiga orienteringsstrumpor samt ett par pannband skall överlämnas personligen till två kunder. Så jobbar Putiken tydligen. Sen ska jag gå hem till skrubben och bli besviken över att det inte finns liverapportering och gps-tracking från Grymnatta. Hur svårt kan det vara?
 

torsdag, mars 29, 2012

Du där!

 
Man glömmer fort bort hur det känns att packa ner Putiken i kartonger. En jobbig höst minns ingen. Jag hade i alla fall förträngt. Någonstans borde orienteringsutövarna alltid handla i Putik. Men kanske ändå inte. Fan vet. Bortskämda är vi. Eller ni förstås. Jag har inget mer er att göra längre. Surt. Jag vill också gå upp lagom tidigt och bara behöva oroa mig för att hinna till start. Men ni. Allt serverat på silverfat med guldkant. Sen gnälls det om priser och utbud. Såna är ni. Ändå älskar jag er alla. Kunder. Man vill både ha och mista er. Skrikandes sparka er i veka livet samtidigt som man hånglar upp er. Ja, bara vissa förstås. Hånglandet alltså. På söndag går jag upp okristligt (i ateistisk mening) tidigt för er skull. Ett litet tack kan vara på sin plats. Jag gör inte det här för min skull. Jag gör det för er jävlar.
 

onsdag, mars 28, 2012

MAD 8/1977 (Del 4)

MAD 8/1977 (Del 3)

tisdag, mars 27, 2012

MAD 8/1977 (Del 2)

MAD 8/1977 (Del 1)

Usel är början till Bäst

 
Det tog bara tre MTB-turer på säsongen 2012 så var man i världsmästarform. Premiärturen i tordags var all-time-usel tidsmässigt medans jag idag satte rekord. Sån är jag tydligen. Likt en rostig Puch Dakota från 1966 som stått bortglömd i ett vedlider behöver man bara blåsa bort rosten ur rören så rullar man som förr. Idag behövde jag inte ens choka för att lämna Fläskberget bakom mig. Tyvärr följde fläsket med.
 

måndag, mars 26, 2012

Måndagsnostalgi

 
Tidning: MAD 8/1977
Kvalitet: Mint Condition
Ägare: AspLövet

Avundsjuka är klädsamt i detta fall.

 
Alla som kan lokalisera kartan utan att googla Gävsjö får guldstjärna. Ledtråd kan vara partiet mellan Alfred E. Neumans ben.
 

söndag, mars 25, 2012

Kalla tår och en spegel som lever farligt

 
Idag springer en massa oförtjänta Måsenstafetten. Det gjorde jag också. För ett par decennier sedan. I år fick jag leka med mig själv som vanligt. Satte mig på MTB´n och torsdagens premiärcykling satt som ett fett liggsår i bäckenet. Lika skönt som det låter. Det var kallt och blåsigt och tårna domnade bort fortare än man hinner bokstavera skoöverdrag. Såna måste jag köpa. Pengar löser allt utom en trasig kropp, trötta ben, en bitter själ och att få springa Måsenstafetten.

När jag sen skulle duscha råkade jag se mig själv i spegeln. Jag blir lika modfälld varje gång det händer. 7 års olycka ter sig som ett paradis i sammanhanget.

DET ÄR TROTS ALLT DETTA EN BRA DAG!

Det är bra dag.
 

lördag, mars 24, 2012

AspLövet lämnar skrubben (tillfälligt)...

 
...och upptäcker att gräset faktist är grönare på andra sidan.


Nästa vinter är det jag som emigrerar.
 

fredag, mars 23, 2012

Kartkomplettering

 
Ibland får jag små förnimmelser eller bara en svagt pirrande i ena gubbvaden som minner om svunna tider. Som idag.

Kartkomplettering.

Finns det fortfarande kartkomplettering ute på tävlingarna i dessa digitala tider där kartan revideras och trycks på tävlingsdagens morgon?

Jag minns min barndoms tävlingar där man trängdes med andra runt en uppsatt karta vid startplatsen för att se vilka saker som hänt i terrängen sedan kartan offsettrycktes 10 år tidigare. Det var nya hyggen, drivningsvägar som dykt upp, stigar som försvunnit, ett grönområde som inte var grönt längre och ett par stenar som inte fanns i verkligheten. Man memorerade och glömde lika fort.

Dom har det för bra numera dom där orienterarna. Serveras nyreviderade kartor och varmvatten i duschen.
 

Fredagsnostalgi

 
(Dessa rariteter har skänkts till Putiken av C.Nordström)
 

torsdag, mars 22, 2012

Tänk om man kunde köpa nya ben.

 
Färdigshoppad för dagen. Ny cykeldator. Ny hjälm (med en Lupine Piko monterad på toppen). Pengar löser allt utom en trasig kropp, trötta ben, en bitter själ och att få Runoway tillbaka.

Nu ska jag bara orka cykla hem också.

 

Till Mamma

 
Någon glömde bort att berätta om en vår som dykt upp. Jag måste ta ett allvarligt samtal med mig själv någon dag. Där var han igen. Någon. Idiot.

Beslöt mig i alla fall för att cykla in till Putiken. Det började skakigt. Jag vill bara säga till dom odrägliga snorungar som snodde min cykeldator och vattenflaska från min MTB som stod inlåst i portens cykelförråd att jag vet vilka ni är och ni finns numera på min lista. Min Earl-lista. Fast tvärtom. Tillbakakaks-Karma. Sen när jag skulle cykla iväg så gick hjälmen sönder. Jag såg ut som en överviktig Jan Ullrich som fått snedtändning. Snygg. På det. Trött. Det tog 25 minuter längre än brukligt. Det finns inga förskönande fakta bakom det. Inga alls.

DET VAR TROTS DETTA EN BRA DAG!

Bara så att du vet Mamma.

Det var en bra dag.