På besök hos orienteringsfamiljen

 
Så var man där igen. Mitt i smeten. Till fullo konfronterande jag mina innersta demoner. Men jag smälte in som en kameleont. Bra där AspLövet. Ingen trampar världens bästa orienterare på fötterna när det kommer till tid och rumsanpassning. Fast kallt satan var det. Kändes som att kastas tillbaka till en Nordcup tidigt 80-tal. Det var fan aldrig plusgrader på den tiden. Nästa gång är det jag som har fickpluntan med mig. Vissa saker är bättre än förr.