Dan före dan

Skit också.

Jag har missat kolhydratuppladdningen.

Det är väl det man gör inför säsongens viktigaste uppgift. Tömmer kroppen på resurser för att sen fylla på depåerna. Viker ner sig fysiskt för att sen fläka upp sig som en överårig glädjeflicka på Reperbahn. Okej. Den liknelsen kanske inte var helt korrekt. Men ändå. Jag sitter här kvällen före dagen som kommer och funderar på om jag verkligen gjort allt jag borde ha gjort. Förmodligen inte. Torrträning i all ära men nu är det ju för fan allvar. Allvarligt talat, säger jag till mig själv samtidigt som jag drar in magen framför spegeln. Jag blundar. Det är bäst så. Det här kan gå hur jävla illa som helst. Eller hur jävla bra som helst. *ljuger för sig själv* Finns det något som heter karma så är det dags att casha in nu.

Går det bra imorgon så blir det inte Champagne.

Champagne är ju vikt för motgångar det här året*

Jag ska fira med att spraya Biofreeze i veka livet.

Brrrrr!



*Vilket alltså innebär att det kan bli Champagne imorgon