I jakt på...

Ibland när jag cyklar känns det som att jag är på jakt efter något. Vet inte vad. Kondition? Lycka? Kramp? Livet? Tröstlöst då jag aldrig riktigt kommer ifatt det jag försöker fånga. Jag hör Gunde i mina öron mest hela tiden. SKYNDA! SKYNDA! Och jag skyndar. Men aldrig tillräckligt. Alltid en sväng bakom. Frustrerande. Jag bara skönjer något där framme. Utom räckhåll. Idag var jag riktigt nära. Kom nedför en lång svepande backe på en mjuk skogsstig och jag kände att jag var så nära att jag kunde ta på målet. Men då. Kantareller bredvid stigen och jag panikbromsade utan att tänka mig för. Istället för att fånga mina drömmar blev det alltså smörstekta kantareller på rostad macka. Jag vet inte om det är en vinst eller en förlust.