Hallå... näeee..

 
Efter att ha jobbat 7 dagar i veckan sedan tidigt augustital var planen idag att äntligen få ta en karatefylla. Banka ner sig själv i minnesluckornas träsk med hjälp av en välfylld whiskeyflaska. Om någon i tidernas räknevarv varit förtjänt av detta just nu så vore det jag. Men tydligen har jag ansvarsuppdrag även imorgon. Bitti. Långt innan klockan ringer. Så jag sjunker ner i min kundvagn igen. Gråter. Fast tårarna är torra som en sommarsvensk tallhed. Hulkar. Torrt.