tisdag, april 27, 2010

10mila. Inte lika kul som förr.

 
Är inte lite av magin med 10mila som bortblåst?

Förr. Små klubbar som hängde med länge på nattsträckorna. Överraskningar. Omkastningar. Uppkastningar. Näee... Det var kanske på Jukola det hände. Men ändå. Nu är det utländska löpare och legoknektade lag som bildar en tråkig tätklunga framför dom som numera bara drömmer om att få göra det oväntade. Dom Svenska lagen känns utländska och dom utländska känns inhemska och allt känns bara hemskt. I teten. Bara minnen kvar. Klubblag. Bara ett minne blott. Det gäller numera att vinna till varje pris. Byt klubb. Bryt upp. Lämna din ryggrad bakom dig och klubbkänslan i garderoben. Kliv in i garderoben. Våga vägra din bakgrund och stolthet.

Kanske är det just det här som tar död på vår sport.

Drömmen för den vanliga Svenssonorienteraren.

Att kunna överträffa sig själv.
 

7 kommentarer:

Kent sa...

Bra skrivet Asplövet.

Pälle sa...

Håller med i sak. Tycker att det är supertråkigt med alla tävlingsallianser, utländska importer, klubbyten och sammanslagningar.

Men är det verkligen Tiomilas "fel"? Är det ens orienteringens "fel"? Det är väl likadant i varenda elitidrott nu för tiden. Fotboll - håkky mm. Byt klubb, byt serie, byt land byt liv, allt för att vinna...

Visst är det så att alldeles för många idrotter och klubbar tar hellre in en importerad brasse eller ryss än att satsa på egen produktion.

Tiomila, tja en sak är säker, vi kommer att vara äckligt långt efter, redan på första... Själv springer jag långa natten och blir med 100% säkerhet FETT frånsprungen av allt och alla.

Mörkt, kallt, blött, ensamt...

Tycker att det ska bli skitkul ändå på något masochistiskt sätt. Det måste vara där tjusningen ligger?

PellE sa...

Inte direkt nån ny iakttagelse, men mycket träffsäkert formulerat, Lövet.

Molson sa...

Bra formulerat, kan inte hålla med mer. Hur länge har putiken förresten öppet, en som fortfarande har klubbkänslan kvar måste ha nya pjuck inför str 4 nu på lördagnatten.

VJ-löparn sa...

Fick samma känsla efter Stigtomtakavlen. Hur långt efter var inte vårt lilla lag fast massor med lovande unga löpare i. Rätt trist kavle blev det. Omstart för lag som kom i mål som 35:a i kavlen. För 20:år sedan hade vi vart hälften så långt efter men 10-30 platser sämre.

Felet är att många seniorer/juniorer byter för att få vara med i ett lag som kommer bra inte för sin egen individuella utveckling. Hellre en 15:onde placering på 10 och 6 kms sträcka än 50:onde plats och ankarsträckan. Det blir inga värlsdmästare av de seniorerna.
Kanske kastar lite sten i glashus efter ett antal klubbbyten men jag har nog tänkt individuellt, geografiskt eller med hjärtat

Anonym sa...

Nej, det är inte 10milas fel att utvecklingen (förändringen från då till nu) ser ut som den gör. Verkligheten är snarare att många klubbar t.ex. AspLövets egen, idag eller inom en ganska kort tid inte kommer kunna mönstra ett eget lag. Vad detta i sin tur beror på kan diskuteras i det oändliga.
I de allra flesta fallen beror denna utarmning INTE på att talanger dragit till mer s.k. elituppsamlande klubbar utan att återväxten helt enkelt är för tunn, jämfört med gamla goda tiders mer stabila påspädning med nya förmågor.
Så vad göra?

AspLövet sa...

Molson>> Putiken öppen till 18 och längre än så om man står på sig.