söndag, februari 28, 2010

En lång väntan på det väntade slutet

 
Jag tycker att den klassiska distansen, långdistansen, orienteringens blå band borde, som skidsporten gjort, hänga med i utvecklingen. Massstart, minst 10 varvningar inne på TC, möjlighet till skobyte (men max 5 gånger tycker jag annars blir det cirkus av det hela), nysaltat i skogen (så att älgarna har något att slicka i sig) och krav på klungspurt mellan minst 10 löpare.

I deltagarlistan bör det finnas.

En Estländare som kommer direkt från ingenstans.
Ett gäng Fransmän som ser identiska ut.
En omutlig & kaxig karismatisk Norrman.
Ett par tyskar som har förflutet i porrbranschen (det ser man på deras skäggväxt)
36 Ryssar som bytt namn efter tidigare avstängningar.
Några Finnar som faller, tappar kompassen och har snor på hakan.
Fyra överåriga Italienare.
Ett Schweiziskt gäng som har namn som rimmar på rakvatten.
En Dansk som blir varvad.
Och på det snälla Svenskar som kommer 3:a, 7:a 9:a och 22:a.

Fast det är ju klart.

Jag skulle inte jag vilja titta på skiten.
 

4 kommentarer:

Saucepan sa...

:lol:

Johan sa...

Klockrent!

Anonym sa...

så kan det gå! :-)

byter en del ryssar/personer/kenyaner namn eller delrepublik/land???

Dalis

Anonym sa...

Helt rätt väg för orienteringens utveckling

Förlägg tävlingen till Solvalla
10 varv på rundbanan
Startbil minskar möjligheterna till tjuvstart
Publiken kan sitta i restaurangen, njuta av läskande drycker och klämma servitriserna i rumpan
Expertkommentatorn kommer loppet igenom hylla hur smart de svenska väljer position alternativ vilken otur de hade i valet av skornas dobbstruktur varför loppet är kört redan i starten
Eventuellt kan en obligatorisk stämpling införas varje varv med 12-sekundersregel för att spetsa till det