Det känns som att jag kört kroppen i en torktumlare. Stryktorrt. Extra stryk. Allra helst skallen. Efter två psykiskt hårda arbetsveckor följde jag upp det hela med att agera mellantidskontrollant idag på Lidingöloppet. Jag satt bredvid något som mest liknade en bomb ur en gammal James Bond film och lyssnade på pipen från en miljard löpare som hade ynnesten att få röra på sig den här fina höstdagen. När det kom som mest folk blev ljudet av dom enskilda pipen till ett konstant pipande som fortfarande sent in på kvällen ljuder i mina öron.
Det händer att jag saknar mitt gamla slackerliv.
Men det är bara korta sekunder av den varan.
lördag, september 26, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
snygg som fan är han iallafall! ;)
Ansvarsfullt jobb :)
Du har lyckats fånga en duktig H18 på bild.
Men vad säger du om Hagabys Regborn född -92 och in på 16:onde plats i herrarnas 30km?!
Säger inte det ung lika mycket om statusen för Öns terränglopp, svensk friidrotts bredd/spets som om Martin Regborns enorma talang!?
Skicka en kommentar