Bokskog även för AspLövet

Jag kroknade efter dagen mtb-runda. Efter rundan alltså. Tack och lov. Sitter som en säck potatis i soffan och stirrar tomt ut i ingenting. Orkar varken äta eller dricka men tänka går bra. Jag tänker på hur jag ska orka med 65 km på Lida-Loop om en dryg månad. Jag blir trött bara av att tänka på det. Tröttare.

Det blev mycket tekniska stigar under dom 34 km jag trampade igenom. Rundan tog nästan 2 timmar och jag hade som mål att besöka Högnäsudd som precis som namnet antyder är en udde. Den ligger utanför Almare-Stäket mellan Stäket och Kungsängen. Hittade en del cykelbara ridstigar på väg dit men med några hundra meter kvar tog stigarna slut. jag försökte köra obanat en bit men till slut var det mest sly, stenskravel och taggbuskar så jag gav upp.

På hemvägen hittade jag en fin bokskog vilket bara bevisar hur idiotiskt det var att flytta 10mila till Skåne när vi ända har den terrängtypen här i Stockholm. Mitt i bokskogen fanns dessutom ett minnesmonument. Tydligen dog någon brud alldeles för ung och henns man reste stenen till hennes ära. Hon dog 1828 medans stenen restes först 1834 vilket får en att undra vad som hände däremellan. Krökade han ner sig i sorg under 6 år först eller kom han med tiden på sig själv att inte ha visat nog med sorg så han ordnade en sten för att lätta sitt dåliga samvete. Sicken typ. Vill också varna för S:T Eriks borg. Det besöket är inte värt pengarna. En hög med sten och sly är det enda som bjuds.

Det var med helt vanliga ord ganska unken kultur på dagens runda.