Utmanad på liv och död.

AspLövet har blivit utmanad. Att bli utmanad får en ju snabbt att tänka på kastade handskar, fagra damer som kastar trånande blickar på AspLövets sporadiskt hårbeklädda bringa som blänker av svett i solnedgångens varma ljus, ett otal steg åt fel håll och kanske en aningens doft av krutrök och hästskit. Men det är inte en sån utmaning. Tyvärr. Eller kanske inte alls tyvärr då jag är en usel skytt. Jag har i alla fall blivit utmanad av Bokstavsoraklet att beskriva min skolväg.

Jag har inget minne av att ha gått i skolan. Har jag överhuvudtaget varit liten? Efter en snabb kontakt med mina föräldrar påstår dom sig med största sannolikhet veta att jag faktist hankade mig igenom alla 9 år i grundskolan. I mitt huvud är minnet från dom åren lika torrlagda som en tvåstrecksmosse i mitten av Lunsen en kokhet julidag. Ni vet en sån där dag när man får brännblåsor på trampdynorna av dom skavande och torra orienteringsskorna. Kanske var jag ett mobbingoffer och har låst in hela min skolgång så långt in i skallen att det ramlat ut på baksidan och nu ligger långt bakom mig. Eller så hade jag tankarna på annat under min uppväxt. Jag gissar på alternativ 2. Så mina påhittade minnen från skolvägen får bli något så enkelt som.

Jag följde strecket.

Äsch!

Jag är ju usel på såna här utmaningar. Vi drar ett streck över det här va? Mina ordvitsar bode man också dra ett streck över. Man borde till och med dra ett streck över AspLövet. Tyvärr kommer gubbfläsket sticka ut på sidorna så man skulle ändå behöva se eländet. Det nya ordet för den hemska synen kunde bli "seländet".