K 1
Det var en fråga om någon okänd idrottskvinna så jag stack mot den kontroll som låg mest passande till hands vilket visade sig vara rätt. Trots att jag bara attackpromenerade rev det bra i bröstet efter första backen.
K 2
Vilken stad kommer årets Svenska lucia ifrån? Hur fan i helvete ska man veta det. Jag tog återigen den mest passande kontrollordningen och belöndes igen. I den här takten kommer det bli en "promenadseger" tänkte jag.
K 3
Svaret på denna fråga kunde jag nästan men jag valde att passera ena blindkontrollen så att jag inte blev stående vid en mittenkontroll om det visade sig vara fel. Mina föraningar var korrekta.
K 4
Kunde inte svaret på frågan så jag valde att attackera kontrollerna från vänster till höger. Ingen frågelapp syntes till på den första höjden så jag forsade vidare mot mittenstenen. Hittade flera stenar på kanten men ingen lapp syntes till så jag fick dra iväg till den tredje kontrollen. Där det heller inte fanns någon lapp. Till min stora besvikelse. Suckade några gånger och vände åter mot mittenkontrollen för att scanna av stenarna igen. Stannade till bland stenarna men såg fortfarande ingen lapp. Just som jag skulle återvända till den första höjden kom en patrull in mot min position och jag hör någon säga. "Där hänger den", samtidigt som dom dyker in under en gran. Jag förbannade arrangörens djävulskap att gömma både sten och frågelapp under en tät gran. Motivationen sjönk ett snäpp.
K 5
Inget nytt under den kalla himlen här heller. Frågan var omöjlig. Patrullen som just passerat mig hade jag nästan rygg på in mot den östra kontrollen och jag såg att dom inte stannade till där så jag genade lite och var ikapp. Sug på den manövern tänkte jag och var med in till den rätta kontrollen.
K 6
Svår fråga. Tog kontrollerna i fel ordning. Story of my life. På Svenska blir det. "Historien om mitt liv skulle inte fylla ett A4-papper ens om jag skrev med vänster hand och jättestora bokstäver."
K 7
Började tröttna både i ben, huvud och på dom svåra frågorna. Skippade ena "blindkontrollen" då jag passerades av ännu en springande patrull som verkade säkra på den södra kontrollen. "Hängpung", sa jag till mig själv och skämdes lite.
K 8
Hade tänkt ta kontrollerna från vänster till höger men uppe på berget såg jag en patrull som var och vände vid höjden utan att stanna till så jag genade ikapp dom. Smart sa räven som frös fast i isen. Näee vänta nu.... Osmart borde han väl ha sagt?
K 9
Svaret på denna fråga kunde jag inte. Igen och igen upprepar sig historiens gång. Katastrofen på kontroll 9 blev total då jag var fram till rätt sten men "bara" spanade av 80% av stenens rundning utan att se frågelappen. Kom åter efter 1 minut och hittade lappen slickad mot stenens baksida. Svor både högt och lågt.
K 10
Tro det eller ej men jag kunde svaret på frågan. Läste inte ens in dom 2 andra kontrollerna så jag har nog ritat i dom fel på nedan karta. Skit i dom. Det gjorde jag.
K 11
Här raserades AspLövets halvskapliga lopp. Visste att det borde vara mittkontrollen men valde att plocka stenen vid stigen för säkerhets skull. Glider sen upp sänkan där det var blött och jävligt. Här är kärret för i helvete! Tänkte jag alltså. Tyvärr ville tankens kraft inte överensstämma med verkligheten. Sen insåg jag att den tredje kontrollen hade jag inte lagt på minnet mer än att det möjligen var en sten möjligen längre österut möjligen på kanten ner mot gärdet. Vimsade bort och hittade både stora och små stenar men ingen lapp. Var påväg att ge upp då jag sakta strosade tilbaka mot kärrkontrollen. Fortfarande igen lapp där och jag gick upp på åsen med förhoppning att se någon annan patrull. Till min stora trötthet såg jag en lapp fladdra i vinden bara en ynka bit bort. Mitt i ett kärr. Mitt i den där jävla sänkan som jag borde ha varit i. För att spä på bitterheten vrickade jag till foten innan jag nådde fram. Jag grät en skvätt och längtade hem.
K 12
Svår fråga. Chansade på att den inte kunde vara den östra kontrollen och hade åtminstone rätt i det. Såg på GPS´n att jag börjat tappa tempo. Min attackpromenad hade börjat likna något som kan hittas på Luffarligan.
K 13
Sista kontrollen gav bingo på den svåra frågan. Sista kontrollen gav bingo på den svåra frågan. Orkade inte ens bli besviken. Orkade inte ens bli besviken. Tröttheten gjorde att allt tog dubbelt så lång tid. Tröttheten gjorde att allt tog dubbelt så lång tid.
K 14
Äntligen kunde jag svaret på en fråga igen och fick åter lite kraft i benen. Gled förbi ena blindkontrollen bara för att. Bara för att jag är en sån osäker person. Vid kontrollen hängde en bild på arrangören och ett välkomnande in i bastun. Bra så tänkte jag och gick hem. Till bastun alltså. Hem var det alldeles för långt att gå.
Jag var långt ifrån att vinna men kom heller inte sist konstigt nog. Kom 4 av 7 deltagande patruller. Det är tur att man är schizofren så att man kände sig som en patrull. Jag hade 112,35 på den 8300 m långa banan. 8300 meter är alltså så lång den hade varit om man konsekvent kunde alla frågorna och alltid gick direkt till rätt kontroll. När jag kom i mål visade min GPS att jag promenerat 11,83 km. Det finns lite att slipa på vad gäller min nutidshistoriska kunskap med andra ord.
Efter målgång var det bastu och bad i uppsågad vak. Eftersom jag var mer sjuk än frisk och hade bråttom hem fick badet läggas på is detta år.
Som ni förstå är ovanstående 2 bortförklaringar bara en finare omskrivning av att jag är en ynkrygg.
2 kommentarer:
Det gjorde du mycket bra!
Vad hindrar från att dra ut gångsteget till ett mycket försiktigt löpdito?
Smäller det till då?
Eller är smärtan allstädes närvarande ändå?
Gubbvaderna var det länge sen jag testade på allvar så dom är det ingen fara med i min fart just nu.
Knäna däremot är det sämre med. Har småtestat lite lätt, bara korta stunder, men knäsmärtan kommer ganska snabbt då. Så fort jag börjar studsa lite så gnäller dom. Märkligt dock att jag kan gå fort i 2 timmar utan bakslag.
Skicka en kommentar