söndag, januari 18, 2009

Hjälten. Jag i detta fall.

Jag tror mitt liv skulle kunna bli en fantastisk tv-serie.

Varje avsnitt börjar med att hjälten, jag i detta fall, vaknar upp och planerar sin fantastiska dag med tävlingar och framgång. Hjälten, jag i detta fall, tittar avundsjukt på sig i själv spegeln och ber sin agent mota bort alla vackra kvinnor som hänger och klänger i omgivningarna i sin jakt på hjälten. Sen till lunch kommer hjälten i tv-serien, jag i detta fall, på att det finns några krämpor som hindrar honom från att utföra någon som helst fysisk aktivitet. Hjälten i tv-serien, jag i detta fall, börjar vackla i sin övertygelse och inser samtidigt att alla vackra kvinnor som häckade runt huset inte alla är vackra kvinnor utan bara ett jävla gytter av taggbuskar. Varje avsnitt slutar med att hjälten, jag i detta fall, sitter bitter på en bar och dricker sig full medans en trött bartender får lyssna på samma gamla klagosång som avsnittet innan. Cliffhangern är att hjälten, jag i detta fall, blir utslängd och ifall han kommer landa i en vattenpöl eller inte.

Detta synopsis till tv-serie kan nog alla, eller åtminstone jag i detta fall, hålla med om att det kan bli en långkörare i tv-världen.

Eller så byter vi ut hjälten i serien, jag i detta fall, mot en apa som får heta Jögge.

Men bara i yttersta nödfall.

2 kommentarer:

en djefla man sa...

Påminner mig om en Kalle Anka-serie där han jobbade på hotell. Kalle skalade potatis och befann sig näst längst ner i hierarkin; den enda som stod lägre i rang var apan som trampade ner soporna i soptunnorna.

När serien var slut var det apan som skalade potatis.

AspLövet sa...

Men se på Kalle. Han har både egen serietidning och är film/tv-stjärna. Även en förlorare kan lyckas alltså.

Jag har alla förutsättning i världen att bli nästa Kalle Anka. Eller den där apan för all del.