Det går en man på hygget därborta

 
Idag blev det drygt 2 timmar ute i skogen. Lätt bakfull trampade AspLövet fram på sina snöskor medans solen gjorde sitt bästa för att mota bort kallgraderna. Det var inte så hemskt som det låter. Dom här jävla snöskorna gjorde faktist upplevelsen nästan behaglig. Men bara nästan. Jag hatar fortfarande vintern.

SpOL

 
Lördagskvällen bestod av ett allvarligt tävlingsmoment. SpOL. Stads-pub-orientering. Jag har alltid stått som arrangör av detta arrangemang men igår var det premiär som tävlande. Tvärtemot vad många kanske tror så är SpOL ingen junior & seniorverksamhet. Jag tror faktist att bilden från gårdagens avktiviteter sammanfattar S.p.OL på ett klockrent sätt.

Mitt goda ölsinne innebar givetvis en överlägsen seger för mitt lag.

Inte helt oväntat.
 

Ska man slå först och skrika sen, eller tvärtom?

 
Idag höll det på att bli premiär för mig i Putiken.

Att bli rånad alltså.

Det dök upp två "lirare" under eftermiddagen som jag ganska snabbt kunde konstatera var "icke idrottande". Dom gick runt och petade på alla grejor, plockade upp förpackningar, provade igenom nästan hela skosortimentet, tände och släckte alla pannlampor på displayen, testade handskar, mössor, strumpor och pratade enorma trivaliteter i mun på varandra. Inte för att dom såg helt suspekta ut. Ena killen var väl ca 40-50 år och tjejen han hade med sig gissningsvis ca 30 år. Båda var relativt välvårdade och inte påverkade vad jag kunde se. Jag insåg också ganska fort att dom inte hade mycket pengar. Dom kommenterade vad dyrt allt var och erbjöd mig bland annat att köpa en bil, byta en gammal fiol mot ett par Icebugskor och en liten ficklampa killen hade i fickan mot en Petzl Myo XP. Jag avböjde alla erbjudanden. Hela tiden väntade jag på att dom skulle roffa åt sig något och springa iväg eller att dom skulle inleda ett direkt rånförsök. Jag fick vibbar av att ha Tony & Zunken på besök.

Efter 1,5 timme beslöt dom sig plötsligt för att köpa lite måsaker. En tejprulle och några Maximprodukter. Kostnad 100 kr. Killen ville betala med kort men det köpet medgavs ej av kortläsaren. Han sa då att han skulle hämta pengar i bilen runt hörnet. Tjejen blev kvar i butiken medans han gick. 15 minuter tog det innan han var tillbaka. Jag hade då kallpratat lite med tjejen som var arbetslös och inte verkade ha några planer på att vilja jobba. När jag frågade om hon var inskriven hos Arbetsförmedlingen fick jag till svar att hon inte orkade ha med dom och socialen att göra längre. Stabilt.

Jag har en järnstång under kassan som jag var beredd på att slita upp. Omvänd psykologi är något jag alltid velat testa. Att totalt flippa ut om man råkar ut för något dylikt.

När han väl kom tillbaka halade han fram 100 kr i småmynt. Sen gick dom.

Lite snopet.

Jag hade verkligen börjat laddat för ett rånförsök.
 

Saker man vill ha men kanske inte behöver

 

Fast det är ju klart.

Den funkar väl på terrassen den också...
 

Tigerbalsam

 
Vi har ju en del småprylar i Putiken som kompletterar det vi har som huvudprodukter. Lite smått och blandat helt enkelt. Bland annat har vi haft Ormsalva. Kan vara bra att ha för stela gubbvader före eller efter tävlingar. Nu tog sista tuben slut och jag beslöt mig för att ta in en ny linimentsort. Det finns en uppsjö av produkter och jag ljuger inte om jag säger att jag provat dom allihop. Både utvärtes och invärtes. Med blandat resultat. Av rent nostalgiska själ tog jag in Tigerbalsam. Jag minns min barndoms krämpor där man gnuggade sin stela lekamen med Tigerbalsam. Det sved och brände samtidigt som doften av Östermalms IP spred sig. Underbart. Den klassiska röda varianten är ju stenhård och man får med naglarna gräva åt sig en klick ur burken. Inte alls som den här nya versionen som är mjuk och lättmasserad. Känns lite som att fuska faktist. Undrar nu faktist varför jag inte köpte in den hårda klassiska varianten.

Bu för mig!

Julbo får mig att tänka på Jularbo. Tragiskt.

Idag har det varit en bra dag i Putiken. Om man bortser från mitt accelererande sjukdomstillstånd förstås. Det bubblar och sprakar i kroppen. Litegrann som professor Baltazar uppfinningsmaskin. Nåja. Mycket nya produkter har inkommit. Bland annat har jag fått ett par schyssta brillor i min ägo.Det är inget vi ska ha i Putiken utan smuts & mygel ligger bakom erövrandet. Men det törs jag inte berätta. Dom passar bra till dagens Buffklubb. Linserna är mjuka och böjliga samtidigt som dom blir mörkare om det blir ljusare. Och tvärtom. Annars hade det inte varit så kul tror jag. Genialt är det hur som helst. Just nu när snön vräker ner utanför Putiken är dom inte så mycket att ha förstås men på terrassen i sommar blir dom kanon. Om jag är frisk då förstås. Fast det borde ju inte stoppa mig från att sitta i en solstol. Och dricka kall öl. B-vitaminer måste väl vara bra att få i sig om man är sjuk?

Lite sjuk. Eller nåt sånt.

 
Just nu är livet som ett träningspass. Men inget bra träningspass. Ett sånt där pass där det är segt att komma till träningen. Segt från första steget. Segt efterkommande steg och man vet innerst inne att segheten inte kommer släppa. Inte ens när det är slut. Inte idag. Inte imorgon. Kanske någon annan dag men så långt fram orkar man inte lyfta blicken. Segt.

Såna dagar kan också vara nyttiga.

Det måste man i alla fall intala sig själv.

Annars kan det gå illa.
 

På fel spår

Vilken jäkla halo

 
Kvällen bjöd på 100 minuter kontrollmarkering, inför Grymnatta, i halogenupplyst skog med snöskor på fötterna. Det var en ny upplevelse. Att försöka ta sig fram som en anka alltså. Höga benlyft och platt fotisättning. Det gick över förväntan bra efter lite övning. Annars är det enda intressant från kvällen huruvida markeringslapparna kommer sitta kvar om en månad ifall det blir total snösmältning.

På bilden ser ni AspLövet själv komma vaggande på sina snöskor. Eller. Ni ser lampan och en liten reflektion av den högra snöskon.

Vem som tog bilden är i kvällsläget okänt.

Torrträning i djupsnön

 
Till Snöskornas försvar ska konstateras att dom fungerade fantastiskt bra. Har under kvällen testat dom genom att pulsa 5 varv runt Miniknatarnas lekplats. Förmodligen förstärkte jag mitt lite halvskrala Fläskbergsrykte med kvällens aktiviteter. Hursomhelst flöt man fram uppe på den djupa snön och när man släppte loss hälen kunde man till och med springa lite. Det var så kul att jag nästan glömde bort att det var vinter. Men bara nästan.
 

Sinnesförvirring

 
Jag är sannerligen inte frisk i huvudet. Om inte förr så bevisade jag det för mig själv idag. En märklig upplevelse. Att komma till insikt om sin egen sinnesförvirring.

Vad gör då en vinterhatare som jag när sinnesförvirringen slår till?

I mitt fall handlade det hela om att kasta bort en smärre förmögenhet på ett par snöskor. Ni läste rätt. Snöskor! Hur fan kan en notorisk vinterhatare gå och köpa sånt skit? Vad är det för fel på att bara hålla sig inomhus, bädda ner sig själv i en flaska finwhiskey och blunda tills våren kommer och knackar på terrassdörren? Inte jag tydligen.

Snöskor!

Jag är stum av förvåning.

En tung dag i skogen

 
Idag var jag ute i skogen och märkte upp kontroller till Grymnatta. Det var lite snö där ute. Och så jag då. I mina små fötter. Skaren höll bara halva steget sen sjönk jag igenom. Ibland upp till låren. Det var lite jobbigt kan man säga. Där skogen var lite öppnare låg det 50-70 cm snö. Som sällskap hade jag Kartritaren. Han hade skidor på fötterna och skrattade gott åt mitt snöpulsande slit. Den jäveln.

Men jag fick min revansch.

På ett gärde skulle han stila och åka ifrån mig ordentligt när jag satt fast upp till låren i snön.

Det gick så där va.

Fast jag blev tröttast och vek ner mig redan efter 2,5 timme.

Således vann Kartritaren idag.
 

Kontroll 37

 
Kontroll 37.
En sten.
Man kan kan komma insmygande från höger.
Eller i full fart från vänster.
Skogen in mot kontrollen är fin.
Gammal trollskog.
Nästan.
Det är dåligt med troll.
Fint blir det i alla fall.
För dom som har.
Kontroll 37.

Och till det serveras.

En halv meter jävla snö.

Om jag haft tid hade jag gjort något annat

 
Gick upp (för) tidigt för att ta en tur med en träningskamrat. Med träning menar jag att vi promenerade och medans han kissade allt för ofta frös jag. Efter den tidig nedfrysningen av valda kroppsdelar promenerade jag vidare i kylan till pendeltåger. Som var inställt. 30 minuters extra väntan på en öde perrong. Kul. Sen jobbade jag under stillhet i putiken nästan hela dagen innan jag vallade två Miniknatare på ett barnkalas. Barnens Djungel. Sicket jävla ställe. 2 timmar utan syre i ett sorl som kan få den starkaste att vilja ta livet av sig. När jag sen efter matinköp stapplade in i lägenheten vidtog 2 timmars intensiv städning. Hela anrättningen toppade jag med en (1) kall Guinness. Folkölsvarianten. Och på det. Trötthet. Jag minns inte när jag hade en sån här bra lördag sist. Om någonsin.
 

Bytes: Ynkliga fötter mot en back öl

 
Det ska vara fan att ha ynkliga fötter. Och ni vet ju vad dom säger. Små fötter, liten... verklighetskontakt.

Fick idag ett par testskor från en skotillverkare. Idag igen alltså. Hade bett om en en ynklig storlek men dom hade med sig ett par modell större. Man blir ju förbannad och jag känner mig som en mindre värd medborgare. Diskriminering är vad det är. Folk snackar om att kvinnor har det tufft att få lika villkor som männen i dagens samhälle men är det någon som tänker på oss med små fötter? Skulle inte tro det. Det är vi småfotingar, dvärgar och benamputerade som har det tuffast i dagens samhälle.

Någon som är sugen på att testa skor?

 

Uppgiven

 
Jag vet inte riktigt längre. Kommer den här vintern någonsin ta slut? Köldhelvetet har satt sig så djupt i själen att jag inte kommer tina förrän första höstkölden slår till och så är man inne i loopen igen. Jag orkar inte ens bli upprörd längre. Ikväll motar jag bort vintern med rom & cola. Hittade 2 småflaskor i barskåpet som måste ha följt med från någon flygresa i fjärran. Orkar inte blanda utan dricker först småkluckande klunkar ur dom små romflaskorna och gurglar sen munnen med coca-cola. Alltid dödar det något. Jag tittar ut genom fönstret och ser att ett ymnigt snöfall täcker det tjocka snötäcket över Fläskberget. Inser att för min egen överlevnad borde jag ha skaffat 1 liters flaskor istället för dom här fjuttflaskorna.
 

Dom var ju fina i alla fall

 
En skotillverkare har haft vänligheten att skicka provskor till mig. Det är två av deras nya modeller jag fått för att hårdtesta. Det var ju snällt. Hela konceptet faller dock på två punkter.

För det första är skorna ett nummer för stora för mig så jag går omkring här i Putiken och snubblar i dom. För det andra glömde jag bort när jag bad om testskor att jag inte kan springa längre. Man glömmer lätt bort såna små bagateller.

jag får väl använda dom på terrassen i sommar när det blir dags att klippa gräsmattan. Eftersom modellerna heter X20 & X25 hade det ju varit fint om GB haft kvar sin glassklassiker X15 i sortimentet.

Fast det är ju klart.

Till gräsklippning passar ju ändå kall öl bäst.

En läskig hemfärd

 
Kliver av pendeltåget. Kryssar mellan söliga civilister. Svär lite när det tar stopp bakom en bred tantbak. För bred. Kastar mig ner för stationstrappan, genom spärrarna och sen upp för trapporna på Runbysidan. Den lite finare sidan av en förort som kan kallas allt annat än fin. Sen den långa backen. 167 dubbelsteg. Men vem räknar. Svänger in mellan Stjärnhuset och får snö i ögonen. Igen. Ett jävla draghål just där. Attackstegar förbi Ligas gamla kåk och sen glider jag på hälarna nedför Svarta backen. Stoppar en bil i korsningen med hela handen sträckt och går vidare. Snart hemma. Genar genom skogen där jag bara för en vecka sen testade 5 olika kompaktlampor. Ingen vann. Det bättre ljuset lös med sin frånvaro. Sen kommer jag ut på gångvägen och jag stannar till. 10 meter framför mig står det en lyktstolpe. Den lyser. Än så länge. Jag tvekar. Tar några steg och se på fan! Den släcks. Samma visa dag efter dag efter dag. Varje gång som jag passerar just den där gatlyktan så släcks den. Lampan har något otalt med mig. Jag vet bara inte vad. Kanske tror han att det kommer ett ljushuvud och att hans tjänster inte behövs. Han kunde inte ha mera fel. Lampan alltså.
 

En sen kväll på Fläskberget

 

 

Som vilken måndag som helst

 
Idag hade jag en kund i Putiken som köpte ett par Salomon Speed Cross II. En fin sko. Han tyckte känslan av att sätta fötterna i skorna kunde liknas vid analsex. Då förstår ni kanske hur tajt dom satt.

När jag sen kom hem från slasket i storstan möttes jag av en pånyttfödd vinter. För att fira denna motgång bytte jag ut middagsmaten mot champagne.

Det var en sån måndag alltså.

Analsex och champagne.