Jag har alltid tyckt att enduroåkare, ni vet dom där som kör
Novemberkåsan och annat blodigt allvar, är världens tuffaste idrottsmän. Tuffare än Älgdrevslöpare. Tuffare än Jörgen Mårtensson i gummistövlar. Tuffare än AspLövet efter en halv flaska fulwhiskey. Tuffare helt enkelt.
Men den sista veckan har jag börjat revidera min uppfattning om dom här typerna. Dom kommer till putiken i parti och minut för att köpa torrsockor från Sealskinz. Alla oroar sig för att bli kalla och blöta om fötterna på årets Kåsa.
Inte så tufft dårå.
Putiken saknar badtofflor??? Hänvisa till bärare i Nepal, de går upp till Base camp´s i badtofflor. Finns att skåda på nätet för den som orkar söka.
SvaraRaderaEller bara ett par Debrisgaiters.
SvaraRaderaInget annat.
*säljs i putiken*
*skamlös promotion*
skäms som ens säljer skiten..
SvaraRaderaDu Kingen...
SvaraRaderaSpring en klassisk långdistans i ett par debrisgaiters (enbart) så får vi se vem som gråter.
Hallå Kingen!
SvaraRaderaJag tar tillbaka vad jag sa. Du har rätt. Idag dök det upp en PRO:are som var på jakt efter någon sorts gaiters men hon bara fnös åt dom vi hade i putiken.
*skäms*
Är det så att man lägger sig till ett lite finare språk när man flyter omring inne i stan? Här ute i förorterna heter det fortfarande damasker.
SvaraRaderaLP
Jadu LP...
SvaraRaderaDamasker vet jag inte vad det är men en gång på 90-talet var jag i Asker och träffade en Dam.
Det var fint.